och allt är bara svart nu



i can let you know somehow

Livet är inte så jävla roligt jämt.
Alla dagar är inte ljusa och fyllda med lycka.
Jag mår riktigt dåligt för tillfället och har både spöken och demoner i huvudet.
Jag hatar mig själv? Det har jag aldrig gjort förut. Jag hatar allt. Psykiska besvär, vem varnade mig för dom innan? Säg hej till emot, jag lovar att ni inte vill träffa henne IRL för tillfället.

in the dead of the night



Nu har den här tjejen riktigt ordentligt kommit igång med träningen! Ser ni när jag klev upp imorse eller?! Otroligt. Men jävlar vad skönt det är, och bästa stället på jorden.

det är ju fan natt snart

Herregud så irriterad jag är. Är inte hemma än på ett bra tag trots att jag slutade jobba 19.00 idag. Problem med kollektivtrafiken, vilken klassiker. Dessutom givetvis den dagen när jag är absolut tröttast, mest hungrig och på det har jag sån sjuk träningsvärk. Sitter iallafall på rätt buss påväg hemåt nu iallafall, ett steg i rätt riktning...



det är den morgonen nu

Träningskläderna är på. Allt är nedpackat i väskan och jag är påväg till gymet! Känns overkligt men fruktansvärt jävla bra. Nu kör vi, nu ska här byggas muskler! 💪

kick it off

Där var ännu en vecka igång och tunnelbanan är fylld med folk och semestrarna är definitivt över. Det har varit en underbar helg och veckan som kommer blir garanterat innehållsrik och kämpig. I fredags var jag hos Emma tillsammans med Manda och åt god mat, drack rosé och bara pratade timme efter timme, så himla mysigt! Det blir skräckfilmsnatt när dom kommer hem från Milano som på den gamla goda tiden. En hög med skräckfilmer, en dubbelsäng med massor av kuddar och tre påsar chips, haha.
I lördags jobbade Niclas ett par timmar på dagen och jag lekte hemmafru. Städade, tvättade och fixade till förbannelse, men fint blev det! Kvällen bjöd på fina röda rosor, middag nere vid hamnen och massor med kärlek. Söndagen var dessutom helt perfekt alltså, vi gjorde inte ett skvatt. Eftersom jag städat och fixat hela lördagen fanns det inget som var tvunget att göras utan det var en riktig slappdag. Vi låg i sängen hela dagen och kollade på film efter film, beställde hem mat från kinastället och bara chillade. Jag somnade en timme på eftermiddagen och det var superskönt. Lite matlagning på kvällen och sen blev det nattinatti ganska tidigt faktiskt.




Efter jobbet idag är det dags för mig att köpa ett gymkort. Alldeles för länge har jag skjutit upp detta nu men det är aldrig för sent! Lite ångest har jag. Inte för att jag tycker det är tråkigt eller så, jag är peppad till 1000! Men för att jag vet att jag verkligen måste, måste måste måste. Jag är otroligt svag nu, har absolut inte några muskler kvar. När vi var på landet klarade jag inte av en enda armhävning på fötterna, jag tog mig ner men inte upp. Till saken hör att jag klarade av det när jag vägde nästan 50 kilo mer, det är därför det är så illa! Träningen kommer bli på rosa skrot på söder, precis vid mariatorget där jag kliver av tunnelbanan. Första passet blir imorgonbitti innan jobbet, jag kommer satsa på att oftast träna innan jobbet och det är perfekt dom dagarna jag börjar klockan tio! Full fokus, det blir bra det här. Det enda jag oroar mig för att Niclas kommer behöva ta med ansvar hemma eftersom träningen tar tid och jag eventuellt kommer få gå hungrig om han ska ansvara över matlagningen i familjen, haha! Nej, det kommer gå bra, han får växa med uppgiften helt enkelt.
Så heja Frida, nu ska du också bli en gym-junkie!

the perfect evening

Jag har haft en superfin fredag med mina pinglor! Nu är jag påväg till bussen hem och gäspar stort som den pensionär jag är. Morgondagen bjuder på tvättstuga och städ, endast... Fy så tråkigt det känns just nu! Skönt när det är klart dock. En stor puss och kram till Emma och Manda för denna underbara kväll. Älskar er till månen och tillbaka!





dom säger att vi inte hör ihop

Äntligen var årets längsta arbetsdag över! Eller åtminstone känns det som årets längsta.. Hela dagen har jag stirrat in i datorskärmen, har inte gjort annat alltså. Dessutom drog jag i mig en flaska vin igår (?) så huvudet har inte varit på skaft. Varför jag gjorde det? Jag vet inte, det liksom bara blev så, shit happens. Nu ska jag hem, laga mat och lägga mig framför tv:n och bara gosa med min kära sambo.

herr ångström han har fest

Hello tuesday! Trött idag, riktigt trött. Min kära sambo skulle så stort stänga balkongdörren innan han somnade men det blev inte riktigt så. Jag har drömt att jag bott i en igloo hela natten, haha. Dessutom slutar PH lite för sent på kvällen för att matcha mina vanliga rutiner men det går nog att ändra på.
Börjar tidigt idag, har ett möte på morgonen och idag kommer det två nya kottar också, trevligt! Hoppas det blir bra denna gång och att rekryteringen håller!

Det är galet vad hösten knackar på nu. Igår påväg hem var det på riktigt kyligt och klockan var precis strax efter 18.00 då, vad hände? Man måste börja ändra tänket på morgonen när man ska klä sig och det är sista dagarna man kan gå i ballerinaskor. Otroligt vad fort den här sommaren gått, jag har inte hängt med. Men det har varit en helt fantastisk sommar, på alla sätt och vis. Kör en resumé senare i veckan, eller i början på september kanske är mer passande!



let the game begin

Äntligen börjar det mest fantastiska med hösten, alla TV-program! Jag lever framför burken på hösten, alla bra program är ju då? Dock kommer det krocka riktigt bra med att börja träna på gym nu i september men misströsta inte! Allt finns på playkanaler, haha. Mest synd tycker jag om Niclas, det blir ett riktigt prov på våran relation detta... Haha!



chandelier

Godmorgon måndag! Uppe med tuppen och snabbstädade lite imorse, himla märkligt. Det var klinisk rent nät prinsen kom hem igår men efter någon timme var det åter stökigt igen, haha. Jag tycker dock det är så ljuvligt att få fixa lite tidigt på morgonen medan Niclas fortfarande sover. Då kan jag vara för mig själv, sköta mitt och jag behöver inte prata eller fokusera på någon annan än mig själv. Jag har badrummet för mig själv och jag kan ha nyhetesmorgon på i bakgrunden. Niclas vaknar ju inte av någonting så att nyhetsmorgon står på i sovrummet stör honom inte. Om jag säger att han inte vaknar av sina egna satta alarm kanske ni förstår hur djupt han sover eller hur trött han är, haha.






Ny arbetsvecka! Jag är fortfarande förkyld som tusan och huvudet hänger lite på sniskan men med väskan fylld av vatten, nässpray och alvedon är det full fokus. Två nyanställda börjar imorgon också, yes yes! Jag vet dock inte vilka det blev? Haha. Jag var ju hemma och var sjuk förra veckan när vi skulle ha intervjuer så Dan fick ta de tillsammans med Jessica men jag förlitar mig på att det blev ett bra resultat!

to be yourself

Jag är äntligen brunhårig igen och det känns helt fantastiskt. Jag känner mig som mig själv igen, märkligt att en så enkel sak som hårfärgen kan få skillnaden att bli så stor. Nu ska jag fortsätta vara brunett lååååång tid framöver men eventuellt lägga i lite rött till hösten och klippa av en hel del. Men ljust blir det inte igen på ett bra tag! Eller ljust, rött snarare... Haha!




Sitter föressten fortfarande hemma och väntar på Niclas, dubbelsuck alltså. Har väntat sen mitt på dagen? Igår var det "ja men vi ska bara packa ihop imorgon bitti så börjar vi rulla sen" och nu är klockan snart nio och än har han då inte rullat in genom dörren... Jag blir irriterad bara gör att jag längtar efter honom så mycket, och för att vänta är det VÄRSTA jag vet, haha. Men nu är han nog hemma snart så jag får pussas och mysa. Pizza har jag hämtat från pizzerian kvällen till ära också, ingen LCHF ikväll inte! Haha. Pizza, Pepsi Max och pussar, kan inte blir en bättre söndagskväll.

don't get hurt

Äntligen är det söndag, äntligen. Och med äntligen menar jag att Niclas kommer hem och att jag har längtar ihjäl mig efter honom sen han åkte. Det är helt sjukt hur kär man kan vara, för mig är det obegripligt. Hur kan hjärnan och hjärtat producera så starka känslor? För mig som trott att jag varit kär förut är detta som en helt ny värld, bortom allt som är verkligt. Jag är helt förlorad i den här mannen, helt och hållet i hans våld. Det finns ingenting jag vill göra utan honom, jag känner så mycket kärlek att det inte vet vart det ska ta vägen riktigt. För er som vill läsa talet jag höll för den här mannen när vi förlovade oss finns det nedanför bilderna, enjoy!





" Det är svårt att sätta ord på något som betyder hela världen. Jag är tacksam för varje dag jag får vara tillsammans med dig och jag vill spendera resten av mitt liv med dig. Att du skulle vara mannen i mitt liv den snöiga torsdagskvällen i Januari hade jag inte ens haft en tanke på. Hade jag vetat det hade jag inte klätt på mig leggings och en huvtröja, och jag hade förmodligen tvättat håret och kanske sminkat mig. Men det gjorde jag inte, och ändå lyckades jag fånga ditt hjärta. Jag kommer knappt ihåg vad du pratade om under middagen, du pratade så mycket och så fort att jag inte hade en chans att hänga med. Jag nickade mest och hade fullt upp med att försöka få i mig lite köttfärssås innan den kallnade helt. Sen skulle vi kolla på film, vad var det för film? Jag kommer inte ihåg en enda scen från filmen. Jag hade fullt upp med att koncentrera mig på armen som du hade på soffans ryggstöd och att du pillade mig i håret. Jag tänkte bara men hallåååå, ska han inte kyssa mig någon gång?! Men det gjorde du inte, inte förrän vi hade gått och lagt oss fick jag äntligen pussas lite. Resten av den natten är historia, men grannarna sov nog lika lite som vi. Hela helgen var du kvar och det var den bästa helgen på hur länge som helst. I tre dagar låg vi i sängen. Kollade på film, pussades och drack cola. När du åkte tillbaka till Rönninge igen blev det tomt, det pirrade olustigt i magen och jag började sakna dig i samma sekund som du gick ut genom dörren. Veckan efter kom du tillbaka igen, och sen dess har jag inte släppt taget om dig och det kommer jag aldrig göra heller. Jag är så fruktansvärt kär i dig. I alla år har människor pratat om att hitta den rätta, den stora kärleken i livet. Nör du kom där i gympaskor och ingen mössa första gången vi träffades kunde jag aldrig föreställa mig att det var du, det var du som var mannen i mitt liv. Du är i alla kategorier det bästa som har hänt mig och jag kan inte föreställa mig ett liv utan dig. Jag vill inte vakna en morgon utan dig eller gå och lägga mig en kväll utan dig. Jag vill alltid kunna luta mig mot dig och jag vill alltid kunna knöla sönder dina öron när jag ska sova. Jag älskar dig mer än vad ord kan beskriva och jag kan inte mer än längta efter våran framtid. Jag vill köpa hus med dig, jag vill skaffa massor med barn med dig och jag vill ha ett sagolikt bröllop där jag bara ska gråta för att jag är så fruktansvärt lycklig. Jag vill bli gammal med dig, jag vill vara den som drar handen genom ditt framtida gråa hår. Jag kommer fortsätta tjata om att du inte ska dricka så mycket oboy och jag kommer tjata på dig att lägga smutstvätten i tvättkorgen. Jag kommer fortsätta vakna tidigt på morgonen och väcka dig för att jag vill gosa. Framförallt kommer jag villkorslöst fortsätta att älska dig tills jag tagit mina sista andetag. Du är luften i mina lungor och du får mig att må bättre än jag någonsin gjort. För all framtid ska jag hålla dig i handen och finnas där för dig. Du betyder allt för mig och jag älskar dig, you're my person. "

en nattlig uppdatering

För första gången sen i onsdags känner jag mig relativt pigg. Jag går fortfarande på alvedon men herregud, jag har inte ont överallt eller sover precis hela tiden. Det blev hemgång från jobbet i onsdags och sen dess har jag legat utslaget. Gråtit, frusit, svettats, feber, ont i ryggmärgen, hosta, migränliknande huvudvärk, ja you name it. Fy vad fruktansvärt! Vaknat på nätterna och yrat, svettats och frusit om vartannat. Stackars Niclas har sprungit upp och ner ur sängen och stängt balkongdörren, öppnat den igen, stängt den igen och öppnat igen. Hämtat vatten och proppat mig med värktabletter. Imorse skulle han åka till Mora eftersom det är cykelvasan i helgen, han är ju huvudmekaniker för tvåhjulsmästarna så han åkte vid 05.00 imorse. Jag grät floder, egentligen inte för att han skulle åka men för att jag mådde så dåligt och febern spelade spratt och det kändes som att han skulle åka föralltid. Som tur är får jag vara hos Carina och Ninni hela helgen, här blir jag ompysslad deluxe! jag har fått skvallertidningar och badat fotbad, och nu blivit nerbäddad i nytvättade sängkläder. Inga vanliga sängkläder dessutom, utan Mormors gamla sängkläder! Dom är underbara. Så mjuka och nötta, utslitna och gosiga. Jag har dom alltid liggandes här hos Carina, eftersom vi har dubbeltäcke hemma kan vi inte använda dom där. Då är det extra lyxigt att få sova här! Imorgon blir det en sovmorgon och mysfrukost följt av melodikrysset som vanligt på lördagar. Resten av dagen är det bara lugn och ro som gäller! Det är ju segling och middag med jobbet imorgon men det har jag avbokat, kanske ingen jättebra idé för mig som inte mår bra. Vara ute på havet och bli dödssjuk? Nej, jag skippar det tror jag. Nu är det nattelinatt, jag ska bara se klart filmen jag satt igång. Percy Jackson, monsterhavet. Bästa filmerna! Love them.









you're my lifeline

Man ska aldrig ta saker för givet, det har jag lärt mig med åren. Trots detta behöver jag aldrig tvivla på att du finns här för mig. Från en enkel liten förkylning till livets allra största kriser står du här med öppna armar och tar hand om mig. Med kärlek och omtanke har du genom åren burit runt mig och hjälpt mig välja vägar och lärt mig det mesta jag kan. Jag älskar dig till månen och tillbaka, runt universum och tillbaka. Ibland tänker jag på att jag måste vandra runt här på jorden utan dig en dag, där slutar min existens och jag måste genast tänka på någonting annat, aldrig vill jag vara utan dig. Tack för att du format och hjälpt mig bli en fantastisk människa, skällt på mig och lärt mig rätt och fel, och för att du gång efter gång har tålamod med mig när jag försöker göra köttfärsbiffar som aldrig blir ätbara. Jag kommer alltid vara din skitunge, och jag kommer alltid älska dig av hela mitt hjärta, alltid.



fuck

Vaknar och är riktigt klen. Förkylningen från helvetet och huvudet dunkar i hundranittio, resultatet av att sova med balkongdörren öppen på vid gavel. Två alvedon, kaffe och en macka till frukost och nu är jag påväg till jobbet. Snart helg ju, bara hänga i!

För er som undrar över köttfärsbiffarna igår så blev det självklart katastrof! Fast inte lika mycket katastrof som sist, dom går nog faktiskt att äta, vi får se ikväll. Lite potatis och sås till gör nog susen, haha.

aldri sitt na sa finnt

Väderprognosen säger åska just nu. Jag sitter på bussen och är nervös eftersom Niclas skulle jobba över och det betyder att jag är ensam hemma. Jag hatar åska. Hatar hatar hatar! Efter föregående veckors frispel gällande åskan är det knappast bättre heller, usch så hemskt!

Men jag ska hem och försöka göra pannbiffar, eller heter det köttfärsbiffar? Biffar iallafall, haha. Jag har ju försökt 100 gånger förut men jag lyckas aldrig! Idag är jag dock fast besluten om att inte misslyckas, det ska gå!

Resten av kvällen bjuder inte på ett skit, mys i soffan och sen blir det tidig kväll för fröken Fridell. Orken är inte på topp!



hösten kommer smygande

Augusti. Denna månad som varje år levererar skräckblandad förtjusning. Jag blir täppt i näsan som vanligt eftersom balkongdörren fortfarande står på vid gavel trots att det är kyligare på nätterna. Hösten kommer smygande och speciellt såhär på kvällskvisten skulle man haft skinnjackan med sig i väskan. Det är också snart dags att gå till frisören och få sig en snygg frisyr med en fräsch höstfärg.

Tillbaka i gamla vanor på jobbet nu också. Min andra familj, mitt andra hem. Gårdagen var väldigt hektiskt och det tog tid att följa upp på allt, sammanställa och komma tillbaka igen. Nu står ny rekrytering, utbildning och utveckling högst upp på schemat fram till jul! Men själv går jag nog i andra tankar.. Det var ju igår självklart för det första gratulationer och kramar eftersom jag och Niclas förlovat oss och alla är så glada för min skull. Men sen hade jag gjort misstaget att skrivit "nu längtar vi tills vi får flytta hem permanent" på instagram. Med det menade jag att vi ser fram emot att få flytta hem till Östersund och starta ett helt annat liv tillsammans, enough said. Men detta hade såklart vissa snappat upp och jag fick vackert ställa mig till svars för det! Inte så att någon blev arg, men det var lite smått panikartat att jag så småningom kommer att säga upp mig och göra något helt annat. Det är det sista mina chefer och fina kollegor vill och det värmer otroligt i hjärtat, samtidigt fick mitt samvete och mitt realistiska tänkande sig en rejäl jävla käftsmäll när detta kom upp på tal igår. Ska jag sluta jobba här? Ska jag lämna allt det här bakom mig? Ska jag klara mig utan att gå till det här jobbet? Jag blev nästan gråtfärdig. Det går inte att beskriva vad mitt jobb betytt och betyder för mig. Min tillflyktsort, alla människor som lyft upp mig när allt annat rasat, det enda som jag är riktigt duktig på. Samtidigt måste livet gå vidare, jag kan inte bli kvar för all framtid. Jag vill inte bo i Stockholm längre och jobbet kan inte följa med mig dit jag vill så det är ett beslut som måste fattas. Men det svider, det känns jobbigt och det gör ont. Jag har aldrig tänkt på det så, aldrig sett det från den synvinkeln. Nu är det dock ungefär ett år kvar så jag behöver inte börja oroa mig över det nu, men det blev påtagligt under gårdagen.




en helg i paradiset




















Utfallet av denna fantastiska hela är förlovad och lyckligare än någonsin. Nu sitter vi i bilen påväg till Stockholm igen. Trött och utmattad, lite smått panik över att börja jobba imorgon igen. Tillbaka till verkligheten och vardagen igen. Det har varit två underbara veckor med semester där ingenting fattats. All kärlek till er som förgyllt den, puss!

happiness and love