is to love him, and i do

Dagarna bara springer förbi samtidigt som dom går bedrövligt sakta. Det är 10 oktober och dimman ligger tätt över marken. Jag sitter på bussen mot jobbet och äter frukost, lyssnar på senaste favoritlåtarna och försöker vakna till liv. 

Senaste dagarna har varit intensiva. Min älskade Hanna kom med Bosse i lördags och helgen har varit underbar. I måndags var det dags för ett samtal till vårdcentralen igen eftersom Niclas och jag blev dåliga igen. Och jag var kanske inte överdrivet trevlig när jag ringde, men det behövdes. Vi fick en akuttid i tisdags vid 10.00 och det var virus och helvete vi hade. Medicin, vila och vatten blev det. Tisdag och onsdag spenderades hemma i sängen men nu är i på benen igen! Det känns mycket bättre och det känns faktiskt som att vi kommer blir ordentligt frisk inom en snar framtid, yes! Haha, lagom less på nätter när man inte kan sova för att man hostar och på feber som kommer och går. 



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback