Sitter på bussen påväg till jobbet nu, mitt kära jobb. Helt sjukt vad frälst man kan vara vid ett ställe som inte ens är hemma? Oroväckande ju, hur ska jag kunna komma vidare i livet? Jag är ju fast! Haha. Efter en veckas semester var det skönt att komma tillbaka igår, får jobba igen och sköta sitt. Efter en veckas semester? Kom igen nu, haha. Jag lämnade en sjuk man hemma i sängen imorse, herregud vad klen han var. Dock bara en manlig förkylning men ni vet ju hur det där är.. Jag var ju jätteförkyld när jag kom hem från Östersund och jag har säkert smittat honom, förlåt älskling. Det lät ungefär som att han skulle stryka med igårkväll när han snorade och hostade, andades som att han hade lungcancer och svamlade. Usch och fy! Jag ska äta echinaforce hela dagen så jag inte åker på något igen, det har jag absolut inte tid med. Igår fick jag fint besök av Ida som behövde få sina naglar fixade inför studenten som kommer dundrande på torsdag. Herregud lilla tjejen, nu kommer vuxenvärlden och äter upp dig snart. Det blir jobb halvdag på torsdag så jag hinner iväg på mottagningen hennes. Sommarfesten på jobbet som är på torsdag får skippas iår, känner absolut ingen ångest över det utan det känns skönt. Det blir garanterat en brakfest utan dess like i vanlig ordning och de brakfesterna har jag varit bäst på, det har varit min paradgren men det är ju faktiskt en arbetsdag på fredag också. Då passar ett glas vin, god mat och fint sällskap på Idas studentmottagning mig bättre iår! Bryter av att det är så skönt att solen levererar på en klarblå himmel, det ger suverän energi och man behöver inte ha varken paraply eller skinnhandskar!