planen var att städa när jag kom hem från jobbet idag, städa hela lägenheten. dammsuga, skura, damma, plocka och fixa. eller planen från början var väll att jag skulle få tillbringa kvällen med c, men (surprise surprise) så blev det inte riktigt så. jag träffar mannen i mitt liv var tredje veckan, var tredje jävla vecka typ. vi bor i samma stad men det är uppenbarligen helt jävla omöjligt att kontinuerligt få träffa honom. jag börjar få lite panik, är det normalt eller? jag går ju sönder varenda kväll jag inte får gå och lägga mig bredvid honom. skitsamma. det är ingenting som ska diskuteras på bloggen, här ska vi låtsas som att allt är så jävla bra, frid och fröjd och låtsas som att man är lyckligast i världen.

whatever. planen blev iallafall sen att jag skulle städa när jag kom hem, när jag väl kom hem skulle jag bara ta ett glas vin och gosa lite med barbro. sen vart jag kvar i soffan! började kolla på titanic men jag grät så inihelvete mycket att jag var tvungen att byta film. kollade på silver liningd playbook och det var absolut den bästa filmen jag sett på hur länge som helst. vissa filmer är bara riktigt klockrena, och de är dom filmerna där man både får skratta, gråta, känna igen sig och framförallt att man kan se filmen om och om igen.

någon städning blev det verkligen inte, jag gjorde en kraftansträning och plockade ur diskmaskinen. det blir full rulle imorgon istället. planen är att packa inför flytten imorgon också. men först, och absolut viktigast, så är det sovmorgon med ljudlös mobiltelefon och ett kolsvart rum som gäller. jag är en såndär knäppis som ofta får för mig att det inte existerar några funderingar, problem eller måsten när man sover.