det händer inte allt för ofta att jag dedikerar blogginlägg till mina vänner eftersom jag tycker alla förtjänar ett i så fall, men detta är speciellt.
jag tänkte ägna detta inlägg till en utav dom underbaraste människorna jag har träffat, lisa nordström.
idag är det 118 dagar sen jag träffade lisa för första gången, och det har varit 118 dagar av ren lycka sedan dess.
jag trodde aldrig att man kunde träffa nya kompisar när man är 21 år som man vill behålla för resten av livet.
lisa är så lik mig på 16046833 sätt, och det känns som vi har vuxit upp tillsammans och känt varandra verkligen hela livet. att vi känt varandra i bara fyra månader känns högst overkligt.
den tryggheten lisa ger mig den är, ja, outstanding. lisa skrattar inte åt mig, hon skrattar med mig.
hon är precis lika analyserande och drabbad av ''patetism'' som jag är, och det glädjer mig verkligen.
lisa finns alltid, alltid, alltid, alltid där och lyssnar på mitt grubblande.

nu till det tråkiga.
lisa kommer flytta hem till uddevalla, och jag får ont i magen av bara tanken av att hon inte kommer vara kvar i stockholm längre.
det känns verkligen som att halva jag flyttar, och jag kommer känna mig så jävla ensam även om jag har massvis med kompisar kvar så är ingen av dom som lisa. och jag får ont i både själen och hjärtat,
uddevalla är ju långt borta?
vi låg och pratade om det inatt när vi inte kunde somna, och det var på gränsen att tårarna började rinna alltså.
detta har malt i mig hela dagen och det känns förjävligt, hur kan det kännas så illa?
det bäst förklarande smset kom från lisa imorse när hon åkt till jobbet, ordagrand känsla.
'' nu är jag gråtfärdig igen. eller likgiltig, illamående. så fort jag lämnat din sida. kan du inte hänga efter mig och hålla en trygg arm om min axel hela livet? ''

min älskade, älskade lisa.
det känns INTE bra detta, du kan inte lämna stockholm.
vännen min, fyra dagar har vi kvar tillsammans och det är ångest deluxe.
vem ska vara precis som jag tillsammans med mig när du flyttar?

oavsett, så är du en otroligt stor del av min värld och det kommer du alltid att vara.
men både vänskapshjärtat och sängen kommer bli tom när du flyttar.
jag älskar dig fyrahundrasjuttiotre miljoner varv runt jorden och tillbaka igen.
jag hatar uddevalla för tillfället, SKITMYCKET hatar jag det.