varenda gång jag tänker på att jag bor i tyskland, att jag har mitt liv här nu..
snart har det gått ett halvår och jag begriper inte vart tiden tagit vägen?
jag vet iallafall, med all säkerhet att det var bra för mig att komma bort från östersund, lite längre än två veckor liksom..


jag är så nöjd att jag gjorde det,
och att jag inte gav upp den där första fruktansvärda veckan...


men jag kan bli knäpp när jag tänker på det,
som igår när jag och fia väntade på bussen och pratade liksom om att just vi stod på den platsen, väntade på den bussen o.s.v.. haha, det kan driva min hjärna till vansinne!