i find it kind of funny
jag är sjukt nöjd över att jag INTE ska ut ikväll, trots att de bara är femtio dagar kvar!
har det redan gått femtio dagar sen hundradagars? nästan två månader!? :o
ja herregud, helt otroligt vad fort det går!
och inte har jag pratat med johanna på över två månader alltså, sjukt vad fort det går..
men jag dör inte för det! life goes on liksom, med eller utan...
idag var det en munk(?) på skolan som pratade om hinduismen tror jag det var, sjuk OINTRESSANT iallafall.. dock hade han lite roligt utstyrsel, åsen började han sjunga och jag trodde jag skulle dö.. fatta paniken att vilja asgarva när man knappt får röra en min!
sen åkte jag hem med pappa och upp till morfar för att städa.
det är nog den bästa stunden på hela veckan alltså,
och om jag genom att städa kan förlänga min käre morfars liv med några månader är det absolut det minsta jag kan göra!
ni vet inte hur bra det är för mig att han finns där en trappa upp, och att han alltid har sina armar öppna om man behöver hjälp med något. friheten att bara kunna gå upp en trappa och få en kopp kaffe och prata av sig när allting snörper sig är värt allt i världen.. och jag önskar verkligen att alla kunde fått en morfar som jag!
när dagen är ett mörker så blir natten dubbelt så lång.
då slutar solen lysa, då tystnar fåglars sång…
men en mening kan nå in från en omtänksam person,
liksom ljuset i en blick, som att inte tappa tron.
att någon bryr sig om en när man inte längre vill,
är just vad man behöver för att orka lite till.
det du har gjort för mig är sådant som man minns,
så tack för allt ditt stöd, och tack för att du finns.
ikväll skulle jag egentligen ha åkt och fixat med balklänningen men det blir ingenting ikväll utan imorgon istället,
imorgon ska jag även på halkbana kl 07.00 och efter skolan ska jag jobba och alltså efter det ska jag åka och fixa med klänningen och sen ska jag klämma in körskolan & skolarbeten där emellan... JAG ORKAR INTE!!!
usch vad less jag är nu, det är för mycket hela tiden och jag hänger inte med.
näe, nu blir de andra avenyn!
har det redan gått femtio dagar sen hundradagars? nästan två månader!? :o
ja herregud, helt otroligt vad fort det går!
och inte har jag pratat med johanna på över två månader alltså, sjukt vad fort det går..
men jag dör inte för det! life goes on liksom, med eller utan...
idag var det en munk(?) på skolan som pratade om hinduismen tror jag det var, sjuk OINTRESSANT iallafall.. dock hade han lite roligt utstyrsel, åsen började han sjunga och jag trodde jag skulle dö.. fatta paniken att vilja asgarva när man knappt får röra en min!
sen åkte jag hem med pappa och upp till morfar för att städa.
det är nog den bästa stunden på hela veckan alltså,
och om jag genom att städa kan förlänga min käre morfars liv med några månader är det absolut det minsta jag kan göra!
ni vet inte hur bra det är för mig att han finns där en trappa upp, och att han alltid har sina armar öppna om man behöver hjälp med något. friheten att bara kunna gå upp en trappa och få en kopp kaffe och prata av sig när allting snörper sig är värt allt i världen.. och jag önskar verkligen att alla kunde fått en morfar som jag!
när dagen är ett mörker så blir natten dubbelt så lång.
då slutar solen lysa, då tystnar fåglars sång…
men en mening kan nå in från en omtänksam person,
liksom ljuset i en blick, som att inte tappa tron.
att någon bryr sig om en när man inte längre vill,
är just vad man behöver för att orka lite till.
det du har gjort för mig är sådant som man minns,
så tack för allt ditt stöd, och tack för att du finns.
ikväll skulle jag egentligen ha åkt och fixat med balklänningen men det blir ingenting ikväll utan imorgon istället,
imorgon ska jag även på halkbana kl 07.00 och efter skolan ska jag jobba och alltså efter det ska jag åka och fixa med klänningen och sen ska jag klämma in körskolan & skolarbeten där emellan... JAG ORKAR INTE!!!
usch vad less jag är nu, det är för mycket hela tiden och jag hänger inte med.
näe, nu blir de andra avenyn!
Trackback