om jag grät som hötorgskonstens längtande barn

← Startsidan | 2013-05-02 | 22:33:00 | | 0 Kommentarer
" tiden går så fort, varje dag är likadan. man drömmer om att fly, att lyftas till ett högre plan så flyttar man till storstan kanske gifter man sig, skaffar barn. och så flyttar man tillbaka, plötsligt är man tillbaka på ruta ett. "
Kommentera Inlägget

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback