but when

← Startsidan | 2013-01-30 | 21:48:19 | | 0 Kommentarer
och jag längtar efter min älskling. sådär så det gör ont i varje cell i kroppen. detta är inte hälsosamt, man ska längta men inte såhär. jag tänker på mamma och anna, hur fan klarade dom av det? då var det 60 mil emellan. nu snackar vi dagar och ett par mil liksom. men jag vill vara nära, alltid. jag vill pussas, alltid. jag vill krypa ner brevid honom på kvällarna och vakna bredvid honom på morgonen sen. jag vill ha en vardag och allt där emellan. jag önskar att jag ägde denna lägenheten, så kunde vi bo här och småtjejerna kunde ha varsitt rum när dom kom hit, och claes kunde laga mat och jag kunde diska, sen kunde vi tjafsa om vems tur det var att dammsuga och så kunde vi ha långa mysiga sovmorgnar på söndagarna. ja, jag är kär och jag har träffat mannen i mitt liv. det jag egentligen skulle säga, som blev en halv novell var; att jag längtar efter honom så jävla mycket.

Kommentera Inlägget

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback